One Moment With you: Del 38

-Vet kan djet varcha sär här dajgs?sa hon lite surt.Jag skrattade lite tyst,men svarade."Hallå?"
-Hej Zayn vi har ett problem,hörde jag Liams röst i andra änden.I bakgrunden hörde jag Niall ropa något åt en annan man som stod och skrattade.
-Vad har hänt?fråga jag nu eftersom jag blev lite nervös och jag tittade på emma hon såg lika orolig ut som jag.
-Det är Niall,sa Liam.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Emmas perspektiv
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Zayn kollade på mig och satt sig sedan upp och sa några: mhmm, ahaa, o nej. Sen tog han ner telefonen från örat och kollade på mig igen.
-Vad har hänt? frågade jag och förvånades att jag lät rätt så normal i min röst.
-Väldigt mycket, men just nu måste vi ner och hjälpa Niall, sa han och höll sin hand framför mig. Jag tog tag i hans hand och han hjälpte mig att hålla balansen. (Eftersom jag fortfrande var rätt så virrig) Vi började gå in i vardagsrummet och till min förvåning så var ingen där, men jag förstod att de hjälpte Niall med vad han behövde hjälp med.
-Förresten så kanske du ska stanna inne, det är inte en så bra idé om du går ut, sa han sedan när vi hade gått ut ur hotellrummet.  
-Varför? frågade jag när han stannat upp.
-Lång historia, jag eller vi berättar sen, sa han och suckade. Han såg inte alls glad ut, vad var det som hänt.
-Men jag måste ändå gå till Antonia så jag kommer med och står innanför dörren okej? sa jag när han kollade på mig.
-Okej, om du ska vara så envis, sa han och log och la min arm på hans axlar eftersom jag ännu behövde stöd. Vi gick ner för trapporna, och jag såg igenom dörren, det var nästan 15 papparazzi utan för och där var alla killar, Niall, Harry, Liam och Louis. Jag såg inte Antonia men då såg jag henne sitta på en soffa i lobyn. Jag gick fram till henne eftersom hon inte såg så glad ut.
-Jag går ut och hjälper dem, sa Zayn då och släppte min hand för att hjälpa dem andra.
-Okej, sa jag och satte mig i soffan bredvid Antonia. Vi satt och kollade ut genom dörren på vilket kaos som pågick där ute. Det tog ett tag men sen kom Liam och Harry in och satte sig i soffan.
-Vad händer vars är Niall? sa jag då när de satt sig.
-Long story, men han borde komma in snart, sa Harry.
-Ja, och ingen berättar nått fortfarande om vad som händer, sa jag och gav ifrån mig en suck. Efter en stund så kom Niall in med Zayn och Louis. Jag ställde mig upp för att fråga vad som hänt men Niall bara fortsatte att  gå, med ilska i blicken. Jag kollade på Zayn med frågande blick, han kollade tillbaka på mig och suckade och började gå efter Niall.
-Bäst att vi går till rummet, sa Harry och då började vi alla gå mot rummet. Efter en stund så var vi i rummet och jag satte mig i soffan fortfarande frustrerad att alla visste vad som hände utom jag!. Jag kollade på Zayn som satt på golvet med mobilen som han höll på att knappra på. Han såg faktiskt arg ut, nästan så frustrad som jag var på insidan, men jag menar vad har han att vara arg om egentligen??
-Okej, seriöst nån måste berätta innan jag får ett utbrott,utbrast jag til dom återstående killarna som satt brevid mig och Antonia.
-Ja,men du vet att Niall har haft problem med papparazzina på senaste tiden...började Liam.
-Ja....,sa jag tyst och itta på dom."men fortsätt då?"! utbrast jag igen med mer nyfikenhet än orolighet.
-Dom har typ fotat honomoch dig med honom,fortsatte Liam
-Vi vet att det är photoshoppat och så,försökte Harry.
-Nej,vänt,vänt....vem,vad HUR sa du? sa jag halt skikande.Jag stod nu upp och tittade mot papparazzina som ivrigt tog bild på oss så mycket det gick med alla livakterna runt om kring oss.Antonia satt och åt smått på en kycklng macka och såg ut att vara djupt i tankar.Jag knäppte min fingrar frmför henne.
-Jag gjorde det inte,pannkakan åt jag inte upp,sa hon och tittade upp.Så såg hon oss och flinade lite smått."Gjorde jag det igen?"
-Japp,skrattade jag."Vet hon vad som händer eller?" sa jag och tittade på Liam.
-Nej,vi vågade inte berätta för henne....
-Vadå då?frågade hon.
-Ska vi berätta?fråa Liam och titta på henne.
-Nej,hon skulle inte ta det så bra tror jag,fortsatte jag.
-Hallå jag sitter här,sa hon och viftade med sina armar framför Liam.
-Niall kanske borde berätta....började Harry.
-Han är för arg just nu....fortsatte jag.
-Men hallå vad händer nu ska ni säga!!! Skrek Antonia till sist.Hon tittade på oss med sin arga blick och puttnade läpp så somhon gör när gon är arg.Det var då jag märkte att Liam höll i en tidning.Han vissade inte framsida.
-Liam vad är det för tidning?frågade jag med en varnade blick."Vänta när du sa att dom hade fotat men du att dom hade publicerat de.....
-Jag försökte...sa han och suckade.
-Emma det är inte så farligt,försökte Harry och ställde sig framför mig.HAn höll min hände och tittade in i mina ögon och försökte övertyga mig att allt skulle bli bra.
-Harry vad är det på den? frågade jag och tittade på Liam.
-Du behöver inte veta,sa Harry försökrande.Jag kunde inte hålla mig.Jag slet loss mig själv och tog tidningen.Liam försökte inte hindra mig och jag höll den mot mig.
-Jag är ledsen killar men jag måste veta.
-Hon skulle ha fått reda på det förr eller senare,sa Liam och ryckte på axlarna.
-Harry har rätt du borde inte,du vet inte vad som dom kan ha gjort,sa antonia och tittade menande på tidningen.Det va självklart en skvaller tidning,det var det oftast i sådana situationer.Jg vände försiktig på tidningen och helt ärligt kunde iget vara värre än det här.Det var på förstasidan en bild på niall som ler mot mig och vi står hand i hand i en park.Andra bilden så kysser vi varandra och tredje är utanför hotellet.Allt hade hänt igår kväll.Det var en sak jag tänkte på.Det var inte konstigt att Nill var arg,men hur mår Zayn utav det här.Han mår väll ändå inte bättre än Niall gjorde och killarna var rätta i att det var bäst att Antonia inte visste vad som hade hänt även om det inte var sant.Man såg på bilden att det var mitt ansikte som dom hade satt på Antonias kropp.
Vem som än hade gjort det visste vilka vi var,men inte att vi var bästa vänner för annars skulle fansen veta direkt att vi aldrig skulle göra så.Nu var det upp till mig att ta redapå vem som var bakom det.
RSS 2.0