---------------------------------------------------------------------------------------------------
Nialls perspektiv
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hörde bankande och brakande från köket och det verkade som det bara var jag som fortfarande sov,eller försökte sova.Jag slängde mig över mobilen för att se klockan och den var inte mer än elva.Jag kunde ha somnat om,men jag valde att inte.Jag smög ut för att skrämma som andra,men till min förvåning var det bara Antonia där.Jag tittade misstänktsammt omkring och Antonia måste ha märkt mig för hon börja skratta.

-Men va gör du?fnissade hon.Jag log och gjorde en grimas som hon snabbt besvarade med att räcka ut tungan.

-Elakt,sa hon på svenska och jag kunde gara gissa vad det betyde.

-Men ärligt var är dom andra,sa jag och kliade mig i huvudet.

-Zayn och Emma gick ut för en halv timme sen,dom andra pojkarna var inte hemma när jag vaknade,svarade hon och ryckte på axlarna.Det var då jag märkte att hon höll på med något.

-Vad gör du då?Det luktar jätte gott,sa jag och kände att jag var vrål hungerig.

-Nudlar,svara hon enkelt.

-Till frukost?sa jag och lät lite ironisk.

-Varför inte,sa hon och tittade upp mot mig med ett flin och hon rodnade.Vi satte oss ner och åt sammtidigt gav vi varandra blickar och hon kunde inte sluta rodna.Det var så jag märkte ett konstigt liknande brev som låg på bordet med Emmas namn på.

-Sa Zayn var dom skulle?frågade jag lite oroligt.

-Nej,sa Antonia och skakade lätt på huvudet."Varför undra du?"forsatte hon och lät också oroligt.

-För jag tror att Emma har fått ett hatbrev.....,sa jah tyst

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------