One Moment With you:Del 21
-Vad tycker ni? frågade Emma och log.
-Nja, jag vet inte, sa jag tvekande.
-Jag tycker att ni ska fara och höra vad han vill säga! sa Niall uppmuntrande.
-Ja, och vi kan skjutsa er dit om ni vill! tillade Louis. Alla killarna nickade förutom jag.
-Vad tycker du då Zayn? frågade Emma mig glatt.
-Ja, men nog tycker jag att ni ska fara! sa jag och kollade på Emmas blåa ögon, de glittrade av lycka och hon log, henned leende gjorde att jag kände mig varm.
-Vi far imorgondagen! sa Antonia skämtande.
-------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Antonias perspektiv
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kvällen verka gå sakta.Efter ett tag när jag inte visste vad jag skulle göra så satte jag på mig i sofan i mjukisar och satte på mig mina hörlurar.Jag satte på min favo låt just nu vilket Evanscence-Tourniquet.
Det var så högt att jag märkte inte att Niall smög bakom mig och täkte för mina ögon.Jag hörde det klingande skrattet och fnissade.
-Va gör du?fnissade jag.
-Va lyssna du på,det låter som någon har dött,så depp,sa han och skrattade.
-Det är det inte det är Evanscence!,utbrast jag och låtsades spela sårad.
-Va gör tutteduvorna då?frågade plötsligt Liam bakom oss.Jag såg genast Nialls ansikte bli röd och jag fick bita mig i läppen för att inte börja skratta högt.Efter några timmar av skrattande och pratande så bestämmde vi oss för att gå och lägga oss.På morgonen så gjorde vi oss alla färdiga fort och alla hoppade in i bilen.
-Vet ni var vi ska?frågade Louis.Emma svarade och gav Louis adressen.
-Ska Antonia eller Emma sitta i någons knä?retades Liam och man såg att Emma rodnade lite,men hon satte sig i Zayns knä och vi var påväg.Vi kom fram till ett stor blå byggnad med massor av fönster som liknade kontor.
-Tror du det är här,frågade Louis och vi alla tittade förundrat på det stora byggnaden.
-Lets go,sa Niall och hoppade ut.Jag tittade upp på byggnade och ramlade nästan baklänges.När vi kom in satt en tant vid receptionen.Hon hade grått hår och glasögon som satt på nästippen.En rosa stickad kofta med blus som hade en högt uppsatt krage.
-U-ursäkta?sa Jag försiktigt.
-hm,ja?svarade hon och tittade upp.
-Vi letar efter Mr.Andersen,sa Emma.
-Ja,du måste vara Emma,sa Tanten och lät ganska surt."Han vänta på dig i rummet längst ner tll vänster",fortsatte hon och pekade ner en ljus blå hall,med mörgrå matta som liknade siden.
-Tack,sa hon och nickade innan vi alla gick.Försiktigt knackade jag på dörren och en lång man med brunt bakotslickat hår och kostym öppnade dörren.
-Ah,du måste vara Emma,korrekt?sa han och höjde smått på ena ögonbrynet.
-Jo,du ville träffa oss?sa Jag och Emma nickade instämmande.
-Nej,bara Emma faktiskt,dig är jag inte intresserad av,sa han och gav mig inte änns en blick.Niall såg lite chockad ut,men var tyst.
-Kom in då,sa Mr,Andersen och öppnade dörren helt åt Emma.Vi vinkade och önskade lycka till,för ingen av oss visste riktigt vad Mr.Andersen ville med Emma.
-Jaha,han var ju trevligt,skojade Liam.
-Jag är inte intresserad av dig,sa Niall i en hermande röst."Geez,snällt".
-Det gör inget,vi få bara hoppas det går bra för Emma,sa jag medans jag log och gjorde peace tecknet.
Vi satte oss i ett vänterum sålänge.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Zayns perspektiv
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag kände en slags orolighet för Emma,men det skulle säker gå bra.Det var då jag såg henne,Merissa.
-Hej Zayn,länge sen sist?sa hon och vinkade.Hon hade på sig en blå magtröja så man såg hennes navlpiercing och ett par kort korta skorts.Jag såg killarnas reaktion,alla kom ihåg sist Merissa hade varit med oss,hade det slutat med att alla bråkade.
-Hej Merissa,sa jag utan att titta upp.
-Vad gör ni här så?sa hon och log lite hånfullt,hon satte sig bredvid mig och och tittade honom i ögonen.
-Va villd du Merissa?frågade jag och lutade sig bakot bort från henne.Jag hade blivit lurad av henne en gång,det skulle inte hända igen,inte medans jag hade Emma.
-Å du vet,det är så att jag känner mig lite ensam ibland,sa hon och lutade sig framot.
-Du vet det kommer inte funka på mig,sa jag och flinade.
-Synd,sa hon och puttade med läpparna.
-Ska ta något och äta vill du ha något,frågade Niall som höll Antonia i handen.
-Så Niall har en syster nu?skrattade Merissa.
-Haha,jätte kul,sa Niall."kom så går vi"sa han och tittade ner på Antonia som tittade tillbaka ängslig på mig.
-Kom igen,vi hade kul sist,sa hon och la handen på min bröstkorg.
-Nej,sa jag bestämmt och flyttade hennes hand,jag ställde mig upp"Vänta Niall jag hänger med....",men jag han inte avsluta meningen innan Merissa tog tag i min krage och kysste mig.Efter hon släppte mig såg jag Emma stå där.Det ända jag såg var hur blek hon blev innan tårana kom,sedan sprang hon....
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jaha,saker och ting tog en tvisst,ledesen denna blev försenad.Jag och Emma har varit lite sega på sistonde,haha tycks då om delen?
Spännande?
Emma & Antonia
Kommentarer
Daria
Gör inget äntligen kom den och längtar till nästa :)
Svar:
Antonia gällentoft
Trackback