---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det var länge sen jag hade varit i england och sett min mamma,men den här gångn var annorlunda för den här gången var Emma med och vi skulle inte träffa mamma den här gången för det hade jag gjort tidigare i sommras.

Jag höll hårt i hennes jackarm medans hon läste en H&M tidning och vissade vart annan sekund ett snyggt plagg hon gärna ville ha.Jag skakade bara på huvudet.

Vi hade stora planer den kommande månaden,för det var så länge vi tänkte stanna.Det första vi tänkte göra var att åka direkt till hotellet i London.Så fort planet nåde till marken släppte jag och Emma började gapskratta.Jag höjd bara på ena ögonbrynet och fnyste.

-Som om du inte är rädd för någon!sa jag och fnös

-Jo,kankse de,men din mi altså....,sa hon och skrattade,det lät även som om hon hostade fram "priceless" och jag bara rullade med ögonen sen satt vi där båda och bara skrattade,tills vi märkte att folk på planet hade börja röra på sig.

Jag plockade snabbt upp min väska och slängde på mig min lila jacka.Emma därimot såg alldrig ut som jag.Hon hade en helt annan stil än jag.Brun skinjacka och stora solglasögon.Hon såg ut som en liten model.Så fort tanken slog mig fnittrade jag för mig själv.Emma bara gav mig en vad-skratta-du-åt min.Jag viftade med ena handen och höll för magen medans jag försökte lugna ner mig.

Så fort vi hade hoppat av och hämtat bagaet så stog i framför utgången och försökte tänka ut vad vi skulle göra härnest.Det var så vi hörde en plötsligt liv komma rakt imot oss.Jag och Emma tittade på varandra i förskräckelse.

Det var en gäng med Flickor från older 11-17 ca.Dom skrek något väldigt otydligt,men innan  verken jag eller Emma han vända och springa därifrån var vi snabbt ihoptryckta i gänget.Jag tappae bor Emma och jag började panikslaget leta efter henne

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Medans flikorna omringade oss so trycktes vi ifrån varandra.Jag hörde klart och tydligt vad dom skrek.One Direction.

Det var inte så lustigt eftrsom jag hade hört att dom skulle komma hem den 24 juni.Jag tänkte efter.Det var den 24 juni nu ju.Dom skulle komma idag och så som det såg ut nu var dom påväg och jag och Antonia var fast härinne bland dårkspet av fans.Jag tittade runt,Antonia måste ha fåt panikvid det här laget.

-Antonia!ropade jag ganksa högt.Inget svar.Jag försökte igen två gånger och tillsist hörde jag ett svargt snyft till svar.

-Emma ja är hungerig,hörde jag Antonia säga.Jag kunde inte hjälpa det utan började skratta smått.Jag följde ljudet av hennes snyftningar och hittade henne sittande på golvet med en halvtrampade chips i handen.

-Dom trampade på den,sa hon tjurigt och stälde sig upp.Jag tänkte just säga något när skiken blev högre och jag hörde det olika bandets namn upprepas gång på gång.

Både jag och Antonia var ganksa försjuta i One Direction,men deffinitive inte så här galna.Vissa såg helt galna ut som om dom just hade vaknat.Håret var rufsigt och ansikterna röda efter saknad av sömn.

Jag hörde en mans röst mot framre delen av gruppen och jag såg även mitt och Antonias väskor stå sär ganska oskyldiga än så länge.Jag tog tag i Antonias hand och vi började trycka oss frammot.

-Var ska vi?frågade hon.

-Hämta väskorna,seeeeeen föröka komma ut ut den här håla,svarande jag ironiskt.

Precis när jag når fram och ropar ja,på svenska,svara en annan på engelska.

-Are these yours,säger en mans röst och jag tittar up.Där står jag öga mot öga med Zayn.Chocken tar mig och jag står stilla enminute,när jag märke att Antonia hinner äntligen ikapp migoch drar mig i armen.Jag skak på huvudet.

-u-um,ja det är dom,svarade jag med en ganska ynklig röst.Jag böjer mig ner för att ta upp dom när ett av fansen får mig att ramla och jag känner att jag far framstupad,men någon fångar mig.Jag ställer mig upp och märker att jag ännu en gång vänder mig mo Zayn.

-Jag är ledsen,det var inte med flit,säge jag och tittar ner ursäktande.

-Det gör inget att en snygg tjej trillar ner i mina armar ibland,sa han lite retlig ton.

Jag tittade upp mot ett av hans strålande leende och jag kände hur kinderna hetade till.I hörnet av min öga ser jag Antonia flinna lite,och jag armbågar henne försiktigt.

-Så varför är ni här,fans?Frågar Zayn.Jag skara på huvudet.

-Bara på semester,svara jag lätt med ett leende tillbaka.Just då kommer Harry och Niall fram.

-Vem prata du med?Frågar Harry Zayn.

-Ett fan?Flinade Niall.

-Bara vanliga resande flickor,sa Zayn och ryckte på axlen.Jag ryggade.Vanliga,sa han inte nyss jag var snygg.

Jag vände mig mot Antonia och talade svenksa ingen så att ingen skulle förstå.

-Vi borde smitta iväg nu,sa jag högt eftersom fansen var så höga att det var svårt att bara höra sig själv.Antonia höll mig i jackarmen igen för att inte tappa bort sig.

-Låter som den bästa planen någonsin,sa hon och småskrattade.Hon tryckte upp glasögonen på näsan.

Jag märkte att killarna hade slutat prata med varandra och tittade fasinerade på oss.

-Vart är ni ifrån?Frågade Niall och märkte nu Antonia som stor lite halv gömd bakom mig.Hon var ganskamycket kortare än mig och lagom söt.Fats det vägra hon erkänna skälv.Hon tittade försiktigt fram.Nialls ögon blev stora och tittade ner i marken för att dölja ansiktet.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag märkte att Zayn stog och pratade med en tjej och jag petade till Harry.

-Vem tror du hon är?Frågade jag

-Vet inte,men snygg var hon,sa harry och log."Kom vi kollar"sa han och ja följde efter.Vi frågade lte saker och efter ett tag började tjej prata ett annat språk,det var så jag märkte tjej bakom henne som häll i henns arm och verkade lit ängslig över folkmassan.Hon var väldigt kort,söt i ansiktet och hade långt brunt lockigt håt till midjan.Jag kunde inte se hennes ögon ordentligt.

-Så vart är ni ifrån frågade jag lugnt.Den brunhåria flickan vände blicken och jag blve stel,sedan varm.Hennes ögon var mjukt choklad bruna och dom tittade försiktigt på mig.Jag kände rodnaden stiga upp för mitt ansikte och jag tittade ner i golvet för att unvika Harrys frågande blick.

-Sweden,svarade den blonda tjeje.Zayn skrattade till.

-Där har jag varit,sa han och log smått vid minnenrna.

-Så vad heter ni då,frågade Harry.

Den korta flickan steg fram och jag kunde nu se hela henne.Hon hade blåa tighta jeans,en grå långarmad med volanger nedantill och roset däruppe med enliten uringning.Snee lugen var svept åt sidan och höllsfats med en hårnål.Hon bar på en väska över axeln som verkade för tung för hennes lilla kropp.Hon log smått mot Harry.Hon hade ett stort leende,som lös upp i hennes ansikte.

-Jag är Antonia och det hä är Emma,sa hon och tittade ner lite blygt.Harry flinade.

-Var kom den söta tjejen ifrån?frågade han och tittade henne i ögonen och hon svarad med ett rodnande.Jag hörde våran manager säga något och jag tittade upp.Jag kolla på kloackan och märkte det var dags för oss att gå.Jag tittade på den söta tjejen som sa att hon hete Antonia.Det var ett ovanligt namn,men vackert.Dom andra killarna gick,men jag gick fram till henne i snabba steg.

-Det  här är kanske lite skumt,men kan jag få ditt nummer?frågade jag och log.Nu rodnde hon ännu mer viket bara gjorde henne sötare.

-Visst,lyckades hon få fram.Hon gav mig snabbt nummret och jag log och ja tack.

-Vart kommer ni bo?frågade jag henne.

-London hotell,svarade hon och log åter igen.Jag nickade.

-Vi kankse kan ses någon dag?frågade jag och tittade henne i ögonen.

-V-visst,stammade hon fram och jag nickade,mednas jag gick vinkade jag mot henne och hon vinkade tillbaka och log väldens sötaste leende.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------