One Moment With you:Del 2

-Det  här är kanske lite skumt,men kan jag få ditt nummer?frågade jag och log.Nu rodnde hon ännu mer viket bara gjorde henne sötare.
-Visst,lyckades hon få fram.Hon gav mig snabbt nummret och jag log och ja tack.
-Vart kommer ni bo?frågade jag henne.
-London hotell,svarade hon och log åter igen.Jag nickade.
-Vi kankse kan ses någon dag?frågade jag och tittade henne i ögonen.
-V-visst,stammade hon fram och jag nickade,mednas jag gick vinkade jag mot henne och hon vinkade tillbaka och log väldens sötaste leende.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Antonias perspektiv
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
När jag gick därifrån vände jag mig och log och vinkade mot honom.Hade det där just hänt?Eller var jag kvar på planet och hade somnat och drömt en underbar dröm?Jag tittade på Emma för bekräftelse,men hon såg lika vimsig ocg förrvirade u som jag.Vi gick ut till den svala luften och ringde en taxi.Så fort den kom hoppade vi in och slogs till av den kvara luften intui.Det var ne mycket varm sommar i år och det var vi både mindre vana med.
-Vart ska ni?Frågade chaffören.
-London,svara Emma i en enfaldigt ton.Hon lätt hes,kanske efter allt skikande vi nyss hade fått gå igenom.Så det va inte så förvånande.Jag själv kände att strupen va torr och att jag var sömnig.Jag försökte hålla mig vaken en stund,men sömnen övervälgade mig.Det måste ha varit en time minst för när jag vaknade igen sov Emma också och vi var fortfarande inte frame.
-Hur mycket längre till?frågade jag.
-10 minuter ca,svarade chaffören.Jag suckade och föll tillbaka in i min sömn.Ja väktes en andra gång av att Emma knuffade på mig.
-Vi är framme,sa hon och jag såg att hon själv just hade vaknat.Så vi tog all energie vi hade kvar och hoppade ut ur bilen,tog väskorna och taxin var borta.Vi var utanför ett litet hotell,som vi skulle bo på i en månad nu.Jag kunde höra Emma gäspa och jag såg att klockan var nio på morgonen.Vi skulle nog sova lite innan vi gick någonstanns över huvudtaget.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Emmas perspektiv
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag losades vara extremt trött så att vi skulle kunna hinna fixa oss.Jag hade nämligen en överskning åt Antonia.Innan på flygplatsen så hade Zan gett mig två biljetter till backstage till en av deras konsärer som var ikväll.Innan vi for ditt ville jag sova och hinna shoppa så klart.Vi bankade med oss väskorna upp till vårat rum och somnade genast.Jag sov inte så länge utan hoppade snabbt upp när väcka klockan ringde vid elva.
Jag började dra och streta i Antonias arm.
-Upp,vi måste ut nu,sa jag med en ivrig röst.
-Varför,svarade hon tillbaka med en ganksa butter röst.
-Vi ska konsär ikväll!
-VA!sa hon och reste sig så hastigt att hon trillade ur sängen.
-Ja,jag fick två biljetter av Zaym till en av deras konsärer och den ät i kväll,utbrast jag och log stort.
-Men jag måste ducsha,utbrast hon och la händerna på huvudet i sitt egna roliga sätt som hon gjorde när hon var stressad.Snabbt rotade hon fram sina saker ur väskan och nästan flög in ducshen.Efter henna sprang jag in också.
Vi byte om och jag lockade hennes hår som det såg ut innan.Jag slängde på mig mitt gula linne,svarta skinny jeans och plattade håret.Antonia lockigt hår luggen svept åt sidan fast hållen med en hårnål och en ljusrosa munkjacka ganska lång med ett vitt line och en kort jean volang kjol.Hon tog även sina glasögon och jag höjde på ögonbrynet.
-Vadå?sa hon och flinade."Jag få så ont i huvudet annas".
Vi slängde på oss våra skor tog varsin handväska med att nödvendiga saker i och gick mot stan.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Zayns perspektiv
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi komprecis fram till "fixa" rummet när vi hörde små prat och fnitter,och jag antog att det var dem så jag vände mig om.Emma såg lika strålande ut som hon hade gjort dagen innan,medas jag står och tittar på henne närma vårat rum hör jag ett bussvissel bakom mig.Det var Liam.
-Nå vem är hon?undra han och nickade mot Emma.
-En tjej ja mötte vid flygplatsen igår.
-Et fan?frågade han vidare
-Nej,tror inte,svarade jag lätt och ryckte på axeln.
Dom kom fram tlll oss och Emma sa hej.
-Hej,kula att ni kunde komma,sa jag och log mot Emma,hon log försiktigt tillbaka.
-Tack för biljetterna,Antonia har aldrig på en konsär förut,sa hon och skrattade.
Jag ropade på dom andra killarna.Louis och Harry komförst sedan Niall.Han ser Antonia och ler ett stort leende.
-Hej,sger han mot henne och killarna byter ut blickar.
-Vem är det här då?frågade Louis och log mot oss.
-Emma och Antonia från sweden,sa zayn
-Har inte vi varit där?frågade Liam.
-Har du redan glömt?frågade Niall.
-Ja,men vi börja snart,sa Louis."Ni få komma med"sa han och vinkade till tjejerna.
Dom följde lydigt efter medans vi gick hörde jag att dom åter igen pratade svenska.
-Väldigt lustigt språk va?sa Niall och skrattade smått.
-Visst,sa jag och log.
Vi kom snart fram till scean och vi gjorde oss reda,även tjejerna.
-Är ni Redo?frågade Niall Antonia och sträckte ut sin hand.
-Ska vi ut på scen?frågade hon smått panikslagen.Niall flinade bara till svar och ut gick vi,nu kunde dom inte vända tillbaka.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det bara jag som tycker att späningen är outhärlig här?
Kommentera gärna,jag behöver veta era åsikter!
Antonia.g


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0